IVF-behandling (Provrörsbefruktning)

IVF-behandling (Provrörsbefruktning) tillämpas enligt befruktningen av äggstockarna med klassisk IVF-behandling (Provrörsbefruktning) eller mikroinjektionsmetod (ICSI). Den ofta föredragna IVF-metoden används vanligtvis när det inte finns problem med spermieantalet och kvaliteten, och spermierna genomför själva befruktningen. I ICSI-metoden förbereds ägget för injektion och spermier placeras inuti ett enda ägg.

För att IVF-behandling (Provrörsbefruktning) ska kunna tillämpas måste man ha samlagts i minst 1 år utan att använda preventivmetoder och graviditet får inte ha uppkommit under denna period. Detta tillstånd kallas också infertilitet (sterilitet). Om det inte uppstår graviditet under denna period tillämpas IVF-behandling (Provrörsbefruktning).

IVF-behandling (Provrörsbefruktning) tillämpas hos kvinnor upp till 45 år hos vilka äggstocksfunktionen konstaterats vara lämplig genom tester utförda på dag 3 av menstruationscykeln. Samtidigt undersöks det genom genetisk diagnostik om embryorna är lämpliga. Dock är sannolikheten för att denna metod lyckas lägre hos kvinnor över 40 år jämfört med yngre kvinnor. Hos kvinnor, särskilt efter 35 års ålder, påverkar minskningen av äggantalet och kvaliteten också framgångschansen.

Under IVF-behandling (Provrörsbefruktning) uppstår ibland embryo men graviditet realiseras inte. Detta beror vanligtvis på problem som uppstår i stadiet när embryot fäster vid livmodern. Metoden för assisterad häckning gör att embryot som nått en viss storlek kan befrias från membranet som omger det (zona pellucida) och fästa sig vid endometrialvävnaden. Genom kemiska metoder eller laserteknologi görs ett hål i membranet för att embryot ska kunna bryta genom detta membran. Under denna process fixeras embryot men embryot skadas inte på något sätt.

Inseminering, också känd som Intrauterin Inseminering (IUI), är placering av spermieceller inuti ägget under kvinnornas ovulation eller nära ovulationstidpunkten. Inseminering tillämpas vid oförklarad infertilitet och hos patienter med tidiga stadier av endometrios och vaginismus. Inseminering är också lämplig i situationer som när passagen av spermier genom livmoderhalsen är blockerad och när det förekommer för tidig ejakulation eller erektionsproblem.

I vissa situationer föredras inseminering före IVF-behandling (Provrörsbefruktning). Särskilt vid infertilitet, även känd som sterilitet, är inseminering en av de lämpligaste behandlingsmetoderna. För att inseminering ska kunna tillämpas måste män ha oförklarad sterilitet och kvinnor måste ha minst en öppen äggledare och får inte ha avancerad endometrios (såsom chokladcystor). Hos män bör dessutom spermieantalet och kvaliteten inte vara mycket låga.

I klassisk IVF-behandling (Provrörsbefruktning) placeras spermier och ägg sida vid sida och man väntar på att spermier ska befrukt ägget. I mikroinjektionsmetoden, även känd som Intracitoplasmisk Spermieinjektering (ICSI), injiceras spermiecellen som tas upp i en glasnål direkt in i ägget och befruktning genomförs. Mikroinjektionsbehandling tillämpas när spermieantalet är otillräckligt, när rörligheten är under det normala och när spermiecellerna inte kan befrukt ägget.

Vid klassisk IVF-behandling (Provrörsbefruktning) tillämpas hormonell nålbehandling för att få fler ägg och embryon. Men många kvinnor har inte tillräcklig äggstockskapacitet för att få många ägg. I situationer där antalet äggstockar är lågt och sannolikheten för framgång med hormonella nålar är låg föredras en läkemedelsfri behandlingsmetod där kvinnornas menstruationscykel övervakas. Denna metod fokuserar på äggkvalitet istället för äggantal, och kvinnor ges antingen ingen medicin eller mycket låga doser hormon. Resten av procedurerna liknar klassisk IVF; den naturliga ovulationsprocessen följs och ägget som nåt lämplig storlek samlas in med en nål. Efter befruktning placeras embryot i livmodern.

PRP, även känd som äggföryngring, är en av de relativt nya metoderna. PRP (Platelet Rich Plasma), som betyder trombocytrik plasma, erhålls från patienternas eget blod och innehåller ingen tillsatsstoff. PRP-metoden används särskilt i fall där graviditetschansen är låg på grund av olika orsaker. Den trombocytrika plasman tillämpas på kvinnornas äggstockar och aktiverar stamceller. Eftersom det är en smärtsam procedur utförs den vanligtvis under anestesi, där en nål används för att komma in via vagina och PRP-injektion ges till äggstockarna. På detta sätt syftar man till att öka äggstocksfunktionerna. PRP-behandling hos äldre kvinnor med låg äggstocksreserv och hos individer som har gått in i tidig menopaus ökar graviditetschansen.

Spermier är lika viktiga som ägg för befruktning och för att få kvalitetsembryon. I denna mening är stadierna för att få spermier också en av de viktiga stadierna i IVF-behandling (Provrörsbefruktning).

I Turkiet från och med 2026 varierar standardiserad IVF-behandling (Provrörsbefruktning) (klassisk IVF/ICSI) mellan cirka 2500 euro och 4000 euro. Denna avgift inkluderar vanligtvis inte hormonmediciner på cirka 750–1250 euro som varierar beroende på patientens ålder och äggstocksreserv, eller tilläggsämnesprov som PGT (genetisk screening) eller embryofrysning.
Mikro-TESE (kirurgisk spermiesökning), embryofrysning, PGT (preimplantationsgenetisk screening) och speciella inkubatorsystem ökar kostnaderna.

I Turkiet är det absolut förbjudet enligt lag att utföra IVF-behandling (Provrörsbefruktning) med hjälp av ägg-, spermie- eller embryodonation (donation).