Hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation - DBS) är en kirurgisk metod som innebär att elektroder placeras i specifika områden i hjärnan för att ge kontrollerad elektrisk ström till dessa områden, och den kontrollerar särskilt symtomen på rörelserubbningar. Denna metod, som fungerar med ett system som liknar hjärtpacemaker, eliminerar inte sjukdomar helt men ökar patientens livskvalitet avsevärt.
✓Vad är Hjärnstimulering?
✓Vissa neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, epilepsi och tremor kan orsaka symtom som leder till oregelbunden aktivitet i hjärnans nervsystem. Dessa sjukdomar kan skapa stora hinder för personer i att utföra sin dagliga verksamhet.
✓Frågan om vad hjärnstimulering är kan besvaras som en behandlingsmetod som tillämpas för att förbättra livskvaliteten för en patient som upplever nervös aktivitetsstörning på grund av neurologisk sjukdom. Innan hjärnstimulering utfördes måste ett antal detaljerade undersökningar, avbildningar och neuropsykiatriska utvärderingstester utfördes på patienten.
✓Baserat på resultaten av dessa tester beslutas det av en specialist om hjärnstimulering ska tillämpas på patienten eller inte.
✓Hjärnstimulering är kanske inte lämplig för alla patienter. Det föredras för patienter som kan se betydande fördelar när det gäller förbättring av symtom från deras neurologiska sjukdom efter hjärnstimulering.
✓Hur Utförande Hjärnstimulering?
✓Hjärnstimulering utfördes på det sätt som specialist anser lämpligt baserat på patientens allmänna hälsotillstånd, rapporter och testresultat. Medan lokal anestesi föredras hos vissa patienter kan allmän anestesi tillämpas hos andra.
✓I båda fallen lokaliseras området där elektroderna kommer att placeras med hjälp av kameror placerade inuti patientens skalle. Elektroderna placeras i den bestämda delen av hjärnan med hjälp av apparater genom små snitt öppnade i patientens skalle.
✓Skären stängs med stygn. Dessa elektroder placerade i hjärnan är anslutna via en förlengnigskabel med ett batteri placerat under huden under nyckelbenet eller under buren.
✓Efter operationen övervakas patienten av en specialist. Batteriets kompatibilitet med elektroderna och tecken på förbättring av patientens symtom övervakas regelbundet under läkarvård.
✓Varför Sattes Hjärnstimulering In?
✓Hjärnstimulering är en behandlingsmetod som används för att lindra symtom vid neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Denna metod föredras vanligtvis hos patienter som inte svarar på läkemedelsbehandling. Parkinsons sjukdom; det är en effektiv metod för att kontrollera problem som epilepsi och tvångsstörning (OCD). Det syftar också till att förbättra livskvaliteten för tremor, dystoni, depression och vissa Alzheimer-patienter. Hjärnstimulering reglerar abnorm aktivitet och minskar symtom genom att skicka elektriska signaler till specifika delar av hjärnan.
✓Hur Fungerar Hjärnstimulering?
✓Hjärnstimulering består av elektroder placerade i hjärnan och ett batteri placerat under huden. Elektroderna skickar elektriska signaler till sjukdomsrelaterade områden i hjärnan. Dessa signaler reglerar hjärnans elektriska aktivitet och kontrollerar symtom. Batteriet programmeras enligt parametrar som fastställts av läkaren och kan leverera elektrisk ström kontinuerligt eller intermittent. Arbetsprincipen är specialiserad enligt sjukdomstypen och patientens behov.
✓Hur Laddas Hjärnstimulering?
✓Laddningsmetoden för hjärnstimulering beror på vilken typ av enhet som används. Vissa batterier kan laddas medan andra är designade för engångsbruk. Uppladdningsbara batterier laddas genom magnetisk induktionsmetod genom huden. Patienter laddar batteriet genom att placera laddningsenheten på huden, vanligtvis flera gånger per vecka. Ladd-tiderna varierar beroende på batterimodell men tar vanligtvis 1-2 timmar. Laddningsförfarandet utfördes enligt användarhandboken och läkarens instruktioner.
✓Vad är Riskerna med Hjärnstimulering?
✓Hjärnstimulering är en effektiv kirurgisk operationsmetod som tillämpas för att behandla vissa neurologiska sjukdomar. Även om det allmänt betraktas som en säker operation är vissa risker som kan uppstå under varje operation tillämplig för denna operation också.
✓Riskerna som kan uppstå vid hjärnstimulering kan lista på följande sätt:
✓Infektionsrisk på operationsplatsen
✓Risk för blödning i snittet öppnat i hjärnan under operationen eller i området där batteriet placeras
✓Risk för svullnad i hjärnvävnaden efter operationen
✓Tal-, sväljnings-, tugn- och talproblem som kan uppstå som ett resultat av felaktig inställning av området där elektroderna är placerade
✓Felaktig inställning av elektroderna under operationen kan leda till ofrivilliga rörelser
✓Risk för fel i batteriet eller kabeln placerat hos patienten under operationen
✓Risk för depression hos patienten efter operationen
Generellt sett varar återhämtningsprocessen vanligtvis några veckor. Läkarna övervakar tillståndet och kan vanligtvis vägleda processen enligt följande:
Under ungefär två veckor efter ingreppet bör all slags tung eller lätt aktivitet undvikas och du bör vila: Detta kan inkludera små saker som hushållsarbete eller sexuell aktivitet. Det är viktigt att inte lyfta något som väger mer än 2,25 kilogram.
Under minst fyra till sex veckor måste du undvika aktiviteter med medel eller hög intensitet. Detta inkluderar träning och fysiskt arbete. De flesta kan återgå till arbete eller sin normala rutin efter detta.
Var försiktig när du rör dig eller sträcker dig: Under de första dagarna efter operationen är det viktigt att undvika vissa rörelser, såsom att lyfta händerna över huvudet. Läkarna kommer att berätta för dig hur länge dina rörelser behöver begränsas vid denna tidpunkt.
Var uppmärksam på hemvårdprocesserna: Läkare berättar vanligtvis vad som kan göras hemma angående vården av området efter operationen, och vissa procedurer får inte utföras om inget annat anges. Stygn och spännen kan tas bort cirka 10 till 14 dagar efter operationen. Bandagen bör hållas täckta tills nålhålen på huvudet är torra. Bandagen kan behöva kontrolleras med läkaren minst en gång under dagen. Det är viktigt att följa läkarens vägledning angående att duscha efter operationen. Vanligtvis kan babyschampon rekommenderas i sådana fall. Under denna process är det viktigt att behandla området försiktigt.
Djup hjärnstimulering - Vid vilka sjukdomar används det?
Parkinsons sjukdom: Minskar skälvning, styvhet och långsam rörelse.
Epilepsi: Kan minska frekvensen och allvarlighetsgraden av anfallen.
TVÅ: Hjälper till att kontrollera obsessiva tankar och tvångsbeteenden.
Depression: Lindrar symtom i fall som är resistenta mot läkemedel.
Dystoni: Kontrollerar muskelkramp och ofrivilliga rörelser.
Essentiell tremor: Minskar skälvningssymtomen.
Alzheimers sjukdom: Används i forskning för att förbättra minne och kognitiv funktion.
Hur övervakas patienter med djup hjärnstimulering?
Efter operationen granskas patienten av en neurolog. Elektroderna som är anslutna till den djupa hjärnstimuleringsenhet som implanterades justeras av neurologen med en fjärrkontrollliknande anordning för att passa patienten.
Regelbundna kontroller hos neurologen är mycket viktiga för patienter med djup hjärnstimulering. Neurologen övervakar kontinuerligt kompatibiliteten mellan enheten och patienten, vilket minimerar risker som patienten kan uppleva.
Kan batteriet i min djupa hjärnstimuleringsenhet laddas?
Ja. Detta är nu möjligt tack vare utvecklande teknologiska möjligheter. De äldre djupa hjärnstimuleringsenheterna hade en livslängd på 5 år. Idag, tack vare teknologisk utveckling, kan laddningsbara batterier med en livslängd på 25 år användas. Strömkällan för din djupa hjärnstimuleringsenhet finns i området under nyckelbenet. När ett batteriutbyte är nödvändigt öppnas endast denna region och batteriet kan bytas enkelt.
Finns det någon tidsbegränsning för operationen för djup hjärnstimulering?
Djup hjärnstimulering är en metod som tillämpas för behandling av många olika neurologiska sjukdomar. Tidsplaneringen kan variera beroende på vilken sjukdom den kommer att tillämpas för. Men för många sjukdomar har det visat sig att djup hjärnstimuleringoperationen ger bättre resultat när den tillämpas innan sjukdomen fortskrider för långt.
Finns det en åldersgräns för djup hjärnstimulering?
Det finns ingen absolut åldersgräns för djup hjärnstimuleringbehandling. Patientens allmänna hälsotillstånd, lämplighet för kirurgisk intervention och allvarlighetsgraden av den neurologiska sjukdomen beaktas dock. Läkarvärdering är mycket viktig för barn eller äldre individer. En detaljerad utvärdering innan operationen rekommenderas.
Byts batteriet ut?
Det implanterade batteriets livslängd är i genomsnitt cirka 5-6 år. Efter denna period kan det gamla batteriet bytas ut mot ett nytt genom en 15-minuters procedur utan att det behövs någon ingrepp på hjärnans ledningar.
Hur påverkar djup hjärnstimulering det dagliga livet?
Efter operationen kan patienten återgå till sitt arbete och sociala liv på det sätt som läkaren anser lämpligt. Individen kan enkelt tillgodose sina dagliga behov själv och fortsätta sitt liv som en frisk person.
Kan patienter med djup hjärnstimulering passera säkerhetsscannrar?
Det finns ingen anledning till oroad för patienter med djup hjärnstimulering att gå genom röntgen eller säkerhetsscannrar.
Är det skadligt för patienter med djup hjärnstimulering att träna eller motionera?
Patienterna kan motionera på lämpligt sätt och en aktiv livsstil är faktiskt mycket viktig. Dock bör man undvika idrotter som kräver nära kontakt eller kan orsaka skador.
Vilka är operationskostnaderna?
I turkiska privata sjukhus från och med 2026 varierar kostnaderna för djup hjärnstimuleringoperationen (DBS) i stor utsträckning beroende på val av sjukhus och läkare samt kvaliteten på den använda enheten. Genomsnittspriset visas på vår sida.